När jag passerade Fridhem började S:t Andreas kyrkklockor att slå. Tyvärr gillar inte alla det, det finns någon i församlingen som har klagat och vill få tyst på dem. Jag kan inte förstå det, så har det ju varit i alla tider att kyrkklockorna ringer till gudstjänst.
Jag är lite stolt, för i min ägo har jag två fina skulpturer av Thörn.
Var man än går i stan, nästan, så syns Turning Torso mer eller mindre. Här tittar den fram emellan husen på Ola Hanssons gata.
Malmöhus slott, ett välkänt motiv, men jag kunde inte låta bli, träden är så fina mot den blå himmelen.
Här möts gammalt och nytt,
Torson igen,
Fredrik Reuterswärds knutna pistol talar för sig själv. Jag önskar att alla vapen såg ut såhär, då hade vi haft en mycket bättre värld. Önsketänkande, ja, jag vet.
På Stortorget har kommunen spolat så barnen kan åka skridskor, jag stog en stund och tittade det såg kul ut. Det var många år sedan jag hade skridskor på fötterna, jag är feg, jag skulle inte våga nu, hade väl slagit ihjäl mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar