Trettondagsafton, 18 års kalas

Vårt älskade barnbarn, hon kom till världen på trettondagsafton för 18 år sedan.

Det känns som igår, nästan. Kan undra vad som rörde sig i det lilla huvudet.

Allt som väsnades och skramlade fångades snabbt in, här är det mina suketter
som är intressanta.

Två små "risgryn"visar hon stolt upp.

Man kunde inte gå förbi mjukisdjur i leksaksaffären utan att hon blev helt salig.

Det var alltid det som stod högst på önskelistan i många år. Till slut hade hon så många att platsen tröt hemma i hennes rum. Då fick farmor och farfar "passa" några av dem här.

Flickebarnet började tidigt att rita och måla, här en teckning med John Blund. Den är så fin, hon var inte så gammal när den ritades.

Den där John Blund hittade aldrig hem till henne när hon skulle sova. Jag har aldrig varit med om dess like, hon var pigg som en mört halva natten.

Nu är hon stora "damen". Här gnider hon sin fela som hon fick i julklapp.

Än låter det inte som Paganini precis, men vi får hoppas hon får till det så småningom, fiollektioner står på tur.

Här studerar hon sin farbror som har lärt sig spela en gång och visar lite knep.

Det var en trevlig födelsedag, med god mat, musik och sällskapsspel.

Min son har all anledning att vara stolt över sin 18-åriga dotter.

Klockan blev två i natt innan min lampa släcktes och sömnen störtade över mig.

Klockan sju i morse ringde uret, hemskt............ fy.........

Det var dags att ordna till anletet och klä sig, klockan nio kom brorsan och hämtade mig, vi skulle iväg och sjunga på högmässan.
Det blev inga aktiviteter av något slag i eftermiddag, bara vila.

Nu önskar jag en trevlig kväll