lördag 3 april 2010

Oj, oj vad klockan blev mycket

Jag hade en ihärdig hjälpreda i köket igår. Julia ville hjälpa till att fixa påskbordet. Inte mig emot, jag tycker det är kul när barnen är intresserade och vill lära sig.


Stekt sill i ättika en favorit fick hon ge sig på,

Det där med dubbelpanering hade hon inte lärt sig på hemkunskapen. När Julia stekt sillen,

var det bara att slå på lagen som hon också hade vispat ihop. " Var det bara så enkelt ", var kommentaren.
Sedan var det full fart i köket med resten som skulle bjudas. Påsktårtan garnerades efter alla konstens regler och blev jätte fin.


Den blivande floristen ifärd med blommorna som skall stå på bordet,


Djupt koncentrerad, det är så roligt att studera henne, hon är i sin egen värld när hon håller på.


Där står de så fint. Dukningen fick hon också ta hand om,


inte ett enda tumavtryck fick finnas på glasen.

Så var det då klart till slut.


Påskbordet stod nu klart i köket och det var bara gästerna som fattades.


Men prick klockan 19.00 trillade de in. Allt smakade fint alla var nöjda.


Efter maten bjöds det kaffe och tårta, godis och frukt.
Vi höll på till klockan halv två på natten. Gissa hur det såg ut i köket då, när nio personer gått hem.
Därför kommer denna blogg idag, fanns inte en chans att jag skulle orka lägga in den inatt.


God middag







4 kommentarer:

  1. Jag skulle ha flugit över och gett gästerna en omgång med kvasten om de inte hade varit nöjda med allt det där! Såg sååå gott ut! Och finns det nåt godare än stekt inlagd strömming...mm.. Du bör titta in hos mig, vinnare som du är :-)

    SvaraRadera
  2. Vad roligt det måste vara att ha en stor och glad familj! Ni hade säkert en ljuvlig påskmiddag tillsammans av bordets läckerheter att döma ;o) Jag gillar ditt våningsfat, det är ursnyggt!

    PS. Hälsa Julia att tulpanbuketten blev fantastiskt fin :oD

    SvaraRadera
  3. Vad glad jag blev, jag som aldrig vunnit på något lotteri.
    Ja, stekt sill är den bästa sillen på sillbordet.

    SvaraRadera
  4. Jag är glad för den lilla spillra som finns kvar av en släkt som varit jättestor. Vi har alltid varit sammansvetsade.
    Våningsfatet är bra,för det kan användas till många olika saker.
    Julia blev glad för din hälsning ang. buketten.

    SvaraRadera