söndag 15 november 2009

En liten släkthistoria

I dag när jag var och sjöng i kyrkan började tankarna rulla bakåt i tiden på Brita-Stina.
Hon föddes 1869 i Tjernäs, Torsåkers församling (X).
Fadern arbetade som de flesta i Tjernäs vid Hofors bruk. Det var ett evigt slit.


Tjernäs idag, tyvärr vet jag ej i vilket hus dom bodde i, men jag skall forska på det.


Det såg nog inte riktigt likadant ut på 1800-talet, många hus har fått ny beklädnad och vita knutar. De flesta husen är timmrade under den nya fasaden.


Torsåkers hembygdsgård, en bergsmansgård från 1800-talets början.
Här var det tillbommat den dagen vi var där, men gården är ståtlig.
Brita-Stina hade tjänst hos folkskolelärare Frölen. Jag vet att hon trivdes där, hon fick lära sig
mycket hos Frölens som kom till nytta senare i livet.
Brita-Stina var trogen sin kyrka, hela livet.
Släktforskare som jag är, så blir det många besök både i kyrkor och på kyrkogårdar.
Min man och jag började finkamma kyrkogården i Torsåker för att dokumentera så många gravar som möjligt.
Det var några år sedan och då hade jag tyvärr ingen dödsdag på Brita-Stinas föräldrar.

Efter en halvtimme kom vi till den här stora stenen.


Det var en minnessten över 15 personer som förolyckats i ett gruvras i Hofors. Bland de 15 står namnet på Brita-Stinas far. Vilket öde.
Brita-Stina fick endast två syskon, systrar. Den ene förblev ogift, den andra emigrerade till Nord-Amerika.

Brita-Stina flyttade till Gävle denna vackra stad, där arbetade hon hos en annan släkting som hade affär av något slag.

Det finns fortfarande en gammal del i Gävle som är väldigt pittoresk.
I Gävle träffade Brita-Stina, Anders Wilhelm född 1862 i Kallbäck (W) en ståtlig dalmas, tillsammans flyttade de till Sandviken.
Anders Wilhelm var gjutmästare och han hade fått arbete på Sandvikens järnverk.

De bosatte sig i en av bruksbostäderna.
Här föddes sju barn mellan 1889 -1903. Min morfar var ett av dem, han föddes 1900. Ett av barnen avled i tidig ålder, endast två månader gammal.
I en av bruksbostäderna har inrättats museum, hur det kunde se ut då det begav sig.
Ovan ser vi ett kök.

Här en sovplats med utdragsäng. Det fanns fler utdragssoffor o.dyl. alla hade många barn och alla skulle ha sovplats.

Finrummet med den klassika sekretären, trattgrammofon var nog inte så vanligt.
Ja det var en liten släkthistoria.
Så får jag önska god kväll.














4 kommentarer:

  1. Åh, jag älskar släkthistorier!!!
    Underbart!
    Släktforskning är nåt jag längtar efter att ta mig tid & råd att göra.

    Ha en bra kommande advent!

    Lisbeth

    SvaraRadera
  2. Hej Lisbeth.
    Det kommer flera,som Du ser har jag en väldigt blandad blogg, jag gör det som faller mig in
    Tack för Din kommentar

    SvaraRadera
  3. Visst är det kul med släkten. Vilka underbara
    fina gamla trähus!

    Lena

    SvaraRadera
  4. Det finns många små historier i alla släkter, det är så roligt att forska.
    Husen är jätte fina tycker jag med

    SvaraRadera