Jag tycker det är bra att Malmö växer, men synd att ta bästa åkermarken i anspråk.
Men kors vad prästkragar, vi var tvungna att stanna och ta foto på dem, alla vallarna var alldeles vita.
Efter besöket på IKEA tog vi en liten gammal väg hem, Då kom vi till den gamla byremsanVintrie.
Här har man lyckats bevara den gamla byn och husen hålles i gammal stil.
Bakom de gamla husen har det byggds nya som passar in i miljön. 
C och jag gick runt och tittade, det var stendött, en riktig sovstad.
Nu har vi lämnat Vintrieby bakom oss,
och kommit fram till Vintriegården, en gammal fin bondgård som har några år på nacken.
Den jordkällaren rymmer nog en hel del. Jättefin.
Vid gårdens mur växte vresrosor, det luktade långa vägar och till min glädje hade en del slagit ut.
De är underbara i sin enkelhet.
Det surrade runtomkring oss, men så fanns det också bikupor i närheten.
Granne med Vintriegården låg den här gamla gården. Vi träffade herrn som ägde stället, han visade runt oss och berättade massor om sin gård och sina ägor.
Gården var flera hundra år gammal, på 1800-talet var det en vagnmakare som bodde där.
Herrn visade runt i den gamla trädgården, där hade han en bok som var enorm, 135 år gammal.
Det som bekymrade honom var hur länge han fick bo kvar på sin gård. Kommunen har köpt upp många gårdar runt omkring och låtit de stå och förfalla, sedan har de rivit dem och byggt nya villor och vägar.Gården hade gått i släkten väldigt länge, så jag förstår honom.
Nåja, vi måste vidare hem, men det är kul när man träffar på så trevliga personer.
Han gav sig inte riktigt ännu, ville tvunget berätta om sina pilar. Han såg att jag var intresserad av dem.Varje pilallé som kommunen fäller, så är de skyldiga att åter plantera lika många nya. Herrn hade numrerat alla sina 100 pilar för att sedan kolla att lika många nya blev planterade.
Lite illmarig var han. De ska inte komma undan, sa han.
Lite illmarig var han. De ska inte komma undan, sa han.
Nu kunde vi åka därifrån, 5 minuter senare var vi hemma på våran gata.
Ha det bra alla
Det var mig en lurifax till farbror, du! Men rätt ska vara rätt, så han har ju rätt.
SvaraRaderaKan meddela att rabarberkakan blev superlyckad och kommer att göras många gånger i framtiden. Din idé med jordgubbar bör ju t.ex. testas. Själv funderar jag på hur det skulle vara med konserverade persikor lite snyggt utstaplade i formen. Med vispgrädde till borde det bli superbt. Ja, om man gillar persikor vill säga.
Nu ska jag i alla fall ta och krypa till kojs med en ny bok i öronen. Av någon anledning är jag jättetrött ikväll trots att jag i grund och botten varit ganska lat denna dag.
Go'natt på er, både du och C!
Så härligt att stöta på en person ur den generationen som har historian bakom byggnaden. Det är ett segt släkte, och tyvärr i dubbel bemärkelse ett utdöende släkte.
SvaraRaderaFinfina bilder.
Så roligt N att kakan smakade, jag skall prova med ananas en dag.
SvaraRaderaHär är en till som är trött, somnade framför TV idag.
Ja Camilla,det är så kul med folk som bjuder på sig. Tyvärr finns det inte så många som kan historian om sin hembyggd.
SvaraRaderaJag skulle gissat att Vintrie var en herrgård när jag ser bilderna men du skriver ju bondgård så då är det väl så.
SvaraRaderaHar gårdar som den där farbrorns haft agtak förut eller har den haft tegel. Ser att det är eternit nu.
Namnen Hyllie och Vintrie, jag funderar över slutändelserna -ie, vad står det för?
Hej Cici, Vintriegården är en större bondgård, taket på farbrorns tak är nyare eftersom de fick göra om lite då när skördetröskorna skulle komma in genom lidret bland annat bredda. Förmodligen har det varit tegel eller halmtak förut, gården var väldigt gammal.
SvaraRaderaHar inte forskat på namnen, kan ej svara på det.