torsdag 15 juli 2010

Längs med Rönne å

Lite svalare väder på morgonen lockade oss upp till hemkära trakter, här tillbringar vi många helger i svampskogarna. Rönne å rinner genom skog och odlingsmark. Ån är mycket välbesökt av kanotister.
Längs hela ån finns det fina övernattningsställen där det går att sätta upp sina tält. Vindskydd finns det för dem som vill ligga i det fria.

I Stockamöllan ligger den gamla kvarnen Rönnemölla,


de gamla kvarnstenarna tjänar i dag som staket, bord för fikan mm. Kanotcentralen ligger också här där man hyr kanoter för färden på ån.

Men vi tar landsvägen vidare, passerar ett monument över den Svenska armens framfart över ån 1710 mot segern i Helsingborg. Nästan på dagen 300 år sedan.

När vi kört 2 km in i skogen öppnar sig landskapet och där ligger det ett Antik-kafé
och B&B. Har ska vi ta våran förmiddagsfika.

Familjen som äger stället har bott i huset på bild, men har nu övertagit stora gården.
Nu är det B&B på andra våningen, alla rum uthyrda, inte så konstigt i denna idyll.
Mellanskåne är invaderat av danskar som köpt upp många små hus till sommarboende, tyskarna och holländarna har också hittat hit men de hyr mest in sig.

Vi gick in i trädgården för att sätta oss, det krylla inte av folk idag. Men det brukar vara mycket välbesökt.

Det finns fina paviljonger att sitta i om vädret inte tillåter att sitta ute.

De olika paviljongerna är möblerade med gamla möbler i från loppisar och dylikt.


Vi satt ute, drack jättegott kaffe med hembakade bullar och kakor. Frun i huset och vi pratade av oss om ortens folk som vi alla hade anknytning till. Cs pappa kommer inte så långt härifrån och många av Cs släktingar finns i området kring Rönne å så vi hade mycket att språka om.
Själv har jag kusiner vars mamma är ifrån trakten, även den släkten var bekantför henne.
Det är sådana här kontakter som är värdefulla för en som släktforskar, inhemsk befolkning som känner till en hel del om sin hembygd.

Frun i huset drev även en liten butik i en av ladorna,

hur mysigt som helst. Det gällde att bocka sig i dörrposten annars slog man i huvudet.

Efter ett långt uppehåll här körde vi vidare längs ån,

Nu nere i dalgången en bit,

för att efter en stund hamna uppe på åsen och titta ner.

Naturen här är underbar, tycker jag som älskar skog och mark.

En lycklig boende som har ett sagolikt lusthus ända nere vid ån.

Inte långt därifrån en massa fina kossor, väldigt nyfikna på oss stadsbor.

Här i denna gläntan slog vi upp våra stolar och plockade fram kyllådan med den medhavda lunchen. När vi satt där började ögonen flacka mot marken, svampögonen, precis två meter ifrån min fot hade det börjat visa sig små små gula rackare,

C gick en sväng, och hittade de första som man kan kalla svamp, så det finns HOPP, det blir nog kantareller även i år om det bara ville regna lite.

Nu är vi nästan framme vid ett av de stora kanotlägren,

här kom det flera kanotister som skulle slå läger för natten.

Vi började återresan till vårt läger, hem. Inte ett moln på himmelen,

På den här vägsträckan var alla väggrenar översållade med Rallarroser eller som man i Skåne kallar dem Rävar-rumpor. Otroligt vackert.

Det lär inte dröja länge innan vi är där i våra "hemtrakter" igen.

9 kommentarer:

  1. Underbara paviljonger!! Lite fusk med kantareller redan... ;-)

    SvaraRadera
  2. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att tillbringa några dagar i kanot, men det är inte så praktiskt med hundarna. Härligt verkar det vara, och vackert.

    SvaraRadera
  3. Vilken utflykt du tar oss med på. Underbart och du har så som vanligt så målande bilder.
    Vi har varit på utflykt i dag, men kameran låg
    hemma. Så det blev ingen blogg av det.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  4. Ja,Fru Venus lite ovanliga paviljonger, superfina.
    Kantareller brukar vi kunna plocka från midsommar ifall det har varit regn, så icke iår

    SvaraRadera
  5. Cici även jag skulle kunna tänka mig en paddeltur men bara en dagsfärd. Det där med att sova i tält är nog inget för min rygg längre.
    Visst är det vacker natur.

    SvaraRadera
  6. Tack Polargrevinnan, roligt att mina bilder roar någon. Så retfullt att glömma kameran hemma, jag har alltid min i fickan :)

    SvaraRadera
  7. Åhå, en å! Så ljuvligt det vore att få bo invid en sån. Rinnande vattendrag har fascinerat mig oerhört mycket ända sedan mina fåtaliga barndomssomrar uppe i Dalarna. Där fanns, förutom stora Dalälven, en mängd små bäckar som porlade ner från bergen. Jättespännande för oss ungar, som kom från Åland, där man får leta med ljus och lykta efter annat vatten än havet och någon liten insjö.

    Måste erkänna att det känns frestande att prova på att paddla kanot på ett ställe som det där (har i och för sig aldrig paddlat i hela mitt liv). Som du vet får jag inte vistas onödigt mycket i solen numera, så sjöliv så där i största allmänhet går till 99 % bort. Men kanotpaddling längs en trögflytande å i skuggan av omgivande träd skulle nog gå an!

    Fortfarande lika varmt och torrt här hos oss. Jag blir snart knasig(are) ...

    SvaraRadera
  8. Hej N, vi tycker om att befinna oss vid olika vattendrag, letar alltid upp små sjöar eller åar, såvida vi inte är vid havet. Den här ån är en av de bästa i Skåne. Paddla kanot är kul, gjorde det lite som ung ihop med kompis.
    Vi har fortfarande varmt, jag sover med en fläkt fullt påslagen. Ett jädrans susande, men skönt.
    I dag har jag haft båda mina söner och barnbarnen och en av svärdöttrarna här, C hämtade hit svärmor ifrån hemmet så hon har träffat alla idag. Fullt upp må jag säga, det ska bli skönt att äntra bädden nu.

    SvaraRadera
  9. Ojoj ... fullt hus i den här värmen ... Tur att du har en fläkt!

    Natten som gick hade jag svårt att sova. Dels på grund av värmen förstås, men mest på grund av dessa förb---de mopedister, som långt utåt natten kör förbi med sina av trimning skriiikande fordon. Grrr! Morr! Spott! Fräääs!

    SvaraRadera