Snälla farmor, kan du inte laga kalops?

Ja vad gör man inte för sina barnbarn. Letade igenom annonsbladen som kommit indrällande i brevlådan, jo minsann, min butik hade extrapris på högrev 69,90/kg.
Redan klockan 8.15 satte jag mig på cykeln och trampade ner i Limhamn.
Jag hade sådan tur, de hade precis lagt upp nypackad högrev. Plockade till mig 4 fina bitar, totalt 3,5 kg.
Glad i hågen cyklade jag hem igen och satte igång med tillagningen av Skånsk kalops.
Det blev många omgångar bryning av allt köttet. Nu var det ju meningen att vi skulle ha det som söndagsmiddag här hemma. Men hösten hade nästan slagit om till sommar så det bestämdes att vi alla: mina båda söner med respektive och våra två barnbarn skulle ta med oss middagen ut i
det gröna.
Vi packade vår lilla husvagn med mat för hela dagen till oss alla 8, det var en önskan av barnbarnen. Vi hade bestämt träff hemma hos oss tidigt på söndagsmorgonen.

Här har de kommit, nu väntar de på att vi ska bli klara med det som skulle packas in, sedan var det bara att koppla på vagnen och ge sig iväg.

Vi körde endast 3 mil, då hade vi kommit till ett av våra fina naturreservat i S.Sandby.

Det första vi gjorde var att gå en lång och härlig promenad på en av slingorna. Ännu hade inte solen lyckats skingra morgondiset och det var lite kyligt så jackorna fick vara på.

Vi gick i underbara hagar med vackra enebuskar,

Nu börjar eken så sakteliga fälla sina blad, inget kul alls.

Det fanns många fina träd att beskåda, detta tex. som stod precis där vi skulle gå över till nästa hage eller vad nu var.

Oj, när vi gått upp för trätrappan möter den här utsikten oss, ett gammalt stenbrott.

Fortfarande är det morgondis.

Här var så vackert.

Vissa ställen är det så svårt att slita sig ifrån, detta tillhörde ett av dem.

Nu var det dags att gå tillbaka till vagnen, magen kurrade.

Alla hade med sig vad de gillade att äta till storfrukosten, jisses, vi hade kunnat bjuda halva Skåne på frukost så mycket mat blev upplockat.

Alla åt med god aptit, sedan satt vi och hade det småmysigt innan det var dags för nästa långpromenad.

Den promenaden avstod A, hon hade en förkylning på gång så hon intog en av bäddarna inne i vagnen. Det tog inte många minuter förrän hon sov som en stock.
Även C och Julia barnbarnet kände av kommande förkylning, yngste sonen hade andra besvär,

men vi tog det så lugnt.

Inne i skogen kom vi till en liten sjö och där blommade de röda näckrosorna. De lyckades jag inte få till på bilden. Men vackert var det.

När vi tittade ner i den steniga bottnen, upptäckte vi kräftor lite varstans.

Nu kliade det i mina fingrar, jag har alltid kunnat plocka upp kräftor med mina bara händer.

Jag siktade in mig på den största naturligtvis och tog tag i den bakifrån.

Fint exemplar, men den hamnade i vattnet igen.

Vi traskade vidare, nu hade det blivit riktigt varmt ca 20 grader, härligt.

Kolla, en sådan stor holk sade jag till de andra, när jag kom fram till holken
såg jag att den var ockuperad av andra flygfän.

Bålgetingar. De hade byggt ett rejält bo som upptog hela holken.

Nu började det kännas i benen, så vi tog sikte på vagnen,

sonens vovve Emma hade också fått massor av motion idag, här har hon precis släkt törsten.

Nu äntligen fick alla den efterlängtade kalopsen, serverade i en femliters gryta, inte vackert men nödvändigt, vi är ju på utfärd ha ha.

Barnbarnen i en egen hörna, de åt och njöt.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum, vi var åtta personer som samsades om platsen idag, inga problem vi hade det jättemysigt.

Innan vi styrde hemmåt avslutades dagen med en kopp kaffe på maten.

Det blev en helt fantastisk dag trots förkylningar och sonens rosfeber (stackare).

När vi sitter och äter hörde vi det välbekanta ljudet, tranorna, nu lämnar de oss, för att åter komma nästa år. Det känns lite vemodigt.

Det var allt för denna gång