måndag 26 september 2011

Snälla farmor, kan du inte laga kalops?

Ja vad gör man inte för sina barnbarn. Letade igenom annonsbladen som kommit indrällande i brevlådan, jo minsann, min butik hade extrapris på högrev 69,90/kg.
Redan klockan 8.15 satte jag mig på cykeln och trampade ner i Limhamn.
Jag hade sådan tur, de hade precis lagt upp nypackad högrev. Plockade till mig 4 fina bitar, totalt 3,5 kg.
Glad i hågen cyklade jag hem igen och satte igång med tillagningen av Skånsk kalops.
Det blev många omgångar bryning av allt köttet. Nu var det ju meningen att vi skulle ha det som söndagsmiddag här hemma. Men hösten hade nästan slagit om till sommar så det bestämdes att vi alla: mina båda söner med respektive och våra två barnbarn skulle ta med oss middagen ut i
det gröna.
Vi packade vår lilla husvagn med mat för hela dagen till oss alla 8, det var en önskan av barnbarnen. Vi hade bestämt träff hemma hos oss tidigt på söndagsmorgonen.

Här har de kommit, nu väntar de på att vi ska bli klara med det som skulle packas in, sedan var det bara att koppla på vagnen och ge sig iväg.

Vi körde endast 3 mil, då hade vi kommit till ett av våra fina naturreservat i S.Sandby.

Det första vi gjorde var att gå en lång och härlig promenad på en av slingorna. Ännu hade inte solen lyckats skingra morgondiset och det var lite kyligt så jackorna fick vara på.

Vi gick i underbara hagar med vackra enebuskar,



Nu börjar eken så sakteliga fälla sina blad, inget kul alls.

Det fanns många fina träd att beskåda, detta tex. som stod precis där vi skulle gå över till nästa hage eller vad nu var.

Oj, när vi gått upp för trätrappan möter den här utsikten oss, ett gammalt stenbrott.

Fortfarande är det morgondis.

Här var så vackert.

Vissa ställen är det så svårt att slita sig ifrån, detta tillhörde ett av dem.

Nu var det dags att gå tillbaka till vagnen, magen kurrade.

Alla hade med sig vad de gillade att äta till storfrukosten, jisses, vi hade kunnat bjuda halva Skåne på frukost så mycket mat blev upplockat.

Alla åt med god aptit, sedan satt vi och hade det småmysigt innan det var dags för nästa långpromenad.

Den promenaden avstod A, hon hade en förkylning på gång så hon intog en av bäddarna inne i vagnen. Det tog inte många minuter förrän hon sov som en stock.
Även C och Julia barnbarnet kände av kommande förkylning, yngste sonen hade andra besvär,

men vi tog det så lugnt.

Inne i skogen kom vi till en liten sjö och där blommade de röda näckrosorna. De lyckades jag inte få till på bilden. Men vackert var det.

När vi tittade ner i den steniga bottnen, upptäckte vi kräftor lite varstans.

Nu kliade det i mina fingrar, jag har alltid kunnat plocka upp kräftor med mina bara händer.

Jag siktade in mig på den största naturligtvis och tog tag i den bakifrån.

Fint exemplar, men den hamnade i vattnet igen.

Vi traskade vidare, nu hade det blivit riktigt varmt ca 20 grader, härligt.







Kolla, en sådan stor holk sade jag till de andra, när jag kom fram till holken
såg jag att den var ockuperad av andra flygfän.

Bålgetingar. De hade byggt ett rejält bo som upptog hela holken.

Nu började det kännas i benen, så vi tog sikte på vagnen,

sonens vovve Emma hade också fått massor av motion idag, här har hon precis släkt törsten.

Nu äntligen fick alla den efterlängtade kalopsen, serverade i en femliters gryta, inte vackert men nödvändigt, vi är ju på utfärd ha ha.

Barnbarnen i en egen hörna, de åt och njöt.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum, vi var åtta personer som samsades om platsen idag, inga problem vi hade det jättemysigt.

Innan vi styrde hemmåt avslutades dagen med en kopp kaffe på maten.

Det blev en helt fantastisk dag trots förkylningar och sonens rosfeber (stackare).

När vi sitter och äter hörde vi det välbekanta ljudet, tranorna, nu lämnar de oss, för att åter komma nästa år. Det känns lite vemodigt.


Det var allt för denna gång

9 kommentarer:

  1. Vilken heldag med hela familjen! Då är livet inte så dumt!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Hejsan

    Tack för en häligt tur och god mat. Det var en skön heldag vi hade och husvagnen var verkligen mysig.....väckte gamla minnen då vi hade gamla husvagnen Sprite.......

    SvaraRadera
  3. Åh, vad myysigt!! När jag får ta del av såna här familjetilldragelser kan jag känna ett styng av avundsjuka i sin allra renaste form över att inte ha någon släkt i min närhet. Men med dina fina "reportage" känner man sig väldigt delaktig :o) Tack för det!

    Och du, tack för kalopsen också! Det var ett bra tag sedan jag lagade sådan senast, men nu, med min loppisgryta i huset, ska jag följa ditt goda exempel och göra en liknande laddning. Fast först måste det förstås dyka upp specialpris på kött, annars blir det för dyrt ;o)

    Det vackra septembervädret fortsätter att vara med oss. Jag hoppas att fötter och rygg tills idag har hämtat sig efter min tretimmarsrunda i söndags, för det kliar i kroppen att få komma ut och röra på sig ordentligt. Vem vet, kanske jag slår på stort och lyckas ta mig till skogs, för det tycks finnas gott om svamp.

    Tack för att du finns, "syrran"!

    SvaraRadera
  4. En kul idé att ta husvagnen och ge sig ut på picnic så där. Härligt väder och fin natur var det också. Man får vara glad så länge barnbarnen tycker det är roligt att följa med på slika utflykter.
    Spännande med bålgetingarna och deras fantastiska bobygge. Jag vet att vi barn alltid var rädd för bålgetingar, men jag har förstått som vuxen att det är ganska fredliga varelser.

    Kalops, eller köttgrytor, gör jag av älgkött, förstås, och det är ju ett sånt praktiskt sätt att tillaga kött på. Dessutom blir det bara godare om det får stå till sig något dygn eller två.

    SvaraRadera
  5. Ja du Monica, det var en av de bästa dagar på länge. Underbart att kunna samla ihop familjen såhär.
    Ha det bra
    Monkan

    SvaraRadera
  6. Tack själv grabben, det var så kul och fint. Hoppas vi kan göra om det här.
    Monkan

    SvaraRadera
  7. Hej Nina,mysigt var det, vi är inte så många i vår lilla familj,men vi brukar försöka samla ihop oss till några sådana här utflykter.
    Vi har fantastiskt väder härnere, nästan sommar.
    Om du visste så god den där kalopsen blev, så god att det inte finns något kvar :)
    Tretimmars promenad låter härligt, synd vi inte kunde göra den tillsammans.
    Jag tackar också för att du finns min vän.
    Om du undrar, så har jag läst ditt meil, men jag har inte hunnit svara ännu.
    Men vi hörs och synes
    Monkan

    SvaraRadera
  8. Ja Cici det var en väldigt bra ide att ta vagnen med, för middagen hade varit svår att äta ute :)
    Jag avundas dig och ditt älgkött, vi kan köpa det i butik, men jisses vilket pris. Så vi får nöja oss med svenskt oxkött.
    Bålgetingarna är så stora, men jag har också fått reda på att de inte är så farliga som många tror.
    Ha det bra
    Monkan

    SvaraRadera
  9. Ta't lugnt, tjejen! Du har fullt upp med kalopskok, kräftknip och annat kul, så skriva ska du göra när tid och ork finns. Tack vare bloggen vet man ju i alla fall att den andra fortfarande är i livet ;o)

    Dålig dag igen. Börjar misstänka att jag, ovanpå allt annat elände och i likhet med min ålderstigne morbror, fått det som heter trigeminusneuralgi :o/ Först trodde jag att det var tänderna som krånglar igen, men den här smärtan är avsevärt mycket värre och kommer och går. Det gör inte tandvärk. Det enda som fått det att klinga av är att jag lagt mig platt på rygg, men herregud, jag kan ju för sjuttsiken inte framleva resten av mina dagar i horisontalläge ...

    SvaraRadera