I dag gjorde vi en utfärd i Vilhelm Mobergs födelse- och utvandrarbygd. Hela omgivningen är präglad av dess historia, det finns speciella leder att följa i utvandrarnas spår.
Här står den store författaren staty framför Moshultamåla skola som han gick i 1906-12. Romanen "Sänkt sedesbetyg" bygger på hans skolår här.Vi åkte vidare till Korpamoen,
Så litet, till så många som det var i familjen på den tiden, det var skillnad mot hur vi har det idag. Ändå är det inte så förfärligt längesedan. 
Ladan med det lilla stallet för den enda kon och i bästa fall hästen ser inte mycket ut för världen.
Dasset, som hänger ihop med ladan.
Jag kunde inte låta bli att ta foto på några små husdetaljer,
En titt in i köket och rummet i det lilla torpet.
Jag har aldrig sett så mycket sten och gärdsgårdar som här i Småland. Det var ett otroligt arbete att få bort stenen innan det kunde odlas, oftas kål och potatis.Det är ganska nyttigt att se vad våra förfäder har fått slita för sitt magra uppehälle.
Överallt dessa vackra småsjöar och tjärnar, jag blir alldeles lyrisk. Det är så lungt och stilla.
Vi är på väg mot ytterligare ett av Mobergs kända ställe i hans utvandrar epos. 
Duvemåla. Jag glömmer inte uppsättningen på Malmö Stadsteater "Kristina från Duvemåla", helt otroligt bra. Peter Jöback, Helen Sjöholm och Dan Ekborg m.fl. var så bra, man satt helt mållös genom hela föreställningen. Jag såg den två gånger.
Det blev mycket Moberg idag, men nu ska vi åka vidare i det fina landskapet,
En vacker gammal kvarn som speglar sig i kvarndammen.
Det börjar närma sig kväll, det är dags att åka tillbaka till herrgården, det bli nya äventyr i morgon.
Lite läskigt var det att åka i skymningen, trakten vimlade av älg och vildsvin men inga sprang ut framför vår bil Gud ske lov.God kväll
Hej igen!
SvaraRaderaDitt inlägg idag skapade rysningar genom kroppen!
VILKET inlägg!
Intressant och med underbara bilder!
Vi här i Finland känner också till era gamla skalder och litet historia!
Önskar att man fått uppleva Kristina från Duvemåla ...
Ps. Detaljbilderna är fantastiska!
Finfin kväll!
Kram
Tack så mycket Vform, så glad jag blev för din fina kommentar.
SvaraRaderaIbland är det roligt att göra ett annorlunda inlägg, med lite historia eller dylikt.
Detaljbilder är kul, oftast tänker man inte på alla de fina smådetaljerna som finns runt omkring oss.
Ha det bra
Monkan
Jodu, Moberg är verkligen en författare som Sverige kan vara stolt över. Även om jag var väldigt ung när filmerna kom kommer jag alltid att minnas scenen när Kristina ligger på sitt yttersta och Karl-Oskar ger henne det efterlängtade astrakanäpplet från eget träd. Så sorgesamt, men ändå så vackert.
SvaraRaderaDe där handsmidda beslagen skulle få en manlig, fjällskivlingsplockande person i min närhet att börja dregla - och hade jag ett lika gammalt hus som hans skulle jag också göra det! F.ö. grunnar jag rätt ofta på vad det är som gör att vi nutidsmänniskor behöver så mycket utrymme. I mitt lilla hus bodde från början en familj på fyra personer, idag känns det trångt för 1½. Visst är det konstigt?
På tal om bostäder, så skulle det inte vara helt fel att husera i en sån där gammal kvarn. Renoverad förstås, men pietetsfullt. Såna har vi inte alls här på Åland, eftersom vi inte har några rinnande vattendrag. Vanliga vinddrivna möllor finns det däremot en del bevarade, men dessvärre inte så många som man skulle önska.
Tack för fina bilder och trevligt inlägg! Ha en fortsatt fin kväll!
Hej N, jag satt fastnaglad när utvandrarna sändes på tv. Även serien Raskens var kanonbra.
SvaraRaderaSmide står högt i kurs hos mig, många av mina förfäder var smeder av de slag och jag har följt deras historia, jättekul.En del av deras arbete finns på Museum i huvudstaden. Jag har själv fått äran att ha metallslöjd, då blev det smide, jättekul.
Kvarnar är häftiga, ofta ligger de vid fina vattendrag.
Jag förstår inte heller varför vi inte klarar att bo lite mindre, jag själv är uppvuxen med mina föräldrar och bror i en tvåa med möblerbar hall, det funkade hur bra som helst, men idag hade det inte funkat. Vi skapat en massa behov, och en massa onödiga prylar som tar en massa plats.
Roligt att du gillade inlägget
Ha det mysigt i höstrusket i "rucklet"
Monkan
Tack för alla vackra bilder från Småland.
SvaraRaderaMan gör sig några rara tankar om hur det var förr och hur vi lever nu.
Nu kräver ju tex ungarna eget rum, det gick ju kanppast förr.
Det är inte så länge sen vi hade det så där.
Tål att tänkas på. Utvecklingen har gått fort fram.
Tack än en gång öfr den vackra turen.
kramen Synnöve.
Hei Monkan,
SvaraRaderaDette var et interessant innlegg, med tilbakeblikk i en tid, som for mange av oss, virker uvirkelig.
De hadde så lite, og arbeidet så hardt, man blir ydmyk.
Flotte detaljbilder også.
Vil gjerne se mere fra denne turen:)
Ha en flott dag Monkan:)
Berit.
Det är ett nöje att visa vårt vackra land på bild Synnöve..
SvaraRaderaRoligt att de berör.
Monkan
Hej igen Berit,tack för din kommentar. Visst har vi det bra, om man jämför.
SvaraRaderaJag skall göra en bloggsida till om vår resa, den kommer ikväll.
Vi syns
Monkan
Hej hej
SvaraRaderaJa mysiga bilder. Vi har mycket vackert i vårt land som vi egentligen skulle ha uppskattat ännu mer.
Nu skall jag snart iväg och jobba men jag kollar in igen på din sida....
Hej grabben, jag ser du har det snärjigt. Vi fick ditt mail igår, lycka till
SvaraRaderaMonkan
Återigen en serie fantastiska bilder!
SvaraRaderaSåå vackert! Utvandrarserien är mina absoluta favoritböcker, så det är extra roligt att se!
Har du sett statyn av Karl-Oskar och Kristins, som står i Karlshamns hamn? (Jag hade med den i ett inlägg för några veckor sedan.)
Tack för ett underbart fint inlägg!
Kram, Monica
Tack Monica, ja jag älskar de flesta av Mobergs böcker. Det var magiskt att resa där i Utvandrarnas spår, alla minnen ifrån filmen bara ploppa upp i hjärnan.
SvaraRaderaJag har sett statyn i Karlshamn, den är fin.
Nu ska jag snart gå och sjunga´, vi syns
Monkan