Den enes död, den andres bröd

Dagen före julafton fick jag bevittna en makaber syn i trädgården. Ute i snön, mitt på tomten låg en av våra hornugglor oförmögen att resa sig och flyga iväg. Vi förstod att någon hade angripit stackaren.

Jag gick för att hämta min kamera, när jag kom tillbaka upptäckte jag vem som var orsak till det hela.
En bit upp i vår kastanj satt en duvhök och vaktade sitt byte.

Den var mycket vaksam, jag försökte att inte röra mig så han eller hon skulle se mig.

Efter en liten stund släpade duvhöken iväg med sitt byte in under vårt lilla äppelträd och började kalasa på det. Det var så smärtsamt, för jag vet att hornugglan har en" kompis", de båda har hållit till i en av våra stora tallar nu sedan i höstas. Blir den hökens nästa byte?

Det kändes precis som om höken hade koll på mig.

Det är nog ganska ovanligt att få besök av en sådan här stor rovfågel i en stadsträdgård, men sparvhökar finns det gått om, de kommer gärna nära fågelbordet där vi matar alla våra småfåglar.

Vi har sett den stora duvhöken varje dag, han har insett att det finns mer att hämta.

Den jagar ganska stora byten, såsom kråkfåglar, kaniner, harpaltar och ugglor. Hoppas att våran kisse är för stor, han var ute vid tillfället men låg och tryckte intill husväggen.

Bilderna är av förklarliga skäl inte av någon högre kvalite. De är tagna inne i från rummet genom fönsterglas och på ganska långt avstånd. Men det är inte varje dag som man har chans att fota dylikt så jag är nöjd ändå.

Jag passar på att ÖNSKA EN GOD FORTSÄTTNING TILL ER ALLA.